Skir grönska spirar i solljuset utanför mitt fönster. Himlen är molnfri. Nyutslagna blommor doftar, fåglar kvittrar och kvällen är ljum. Det är försommar 1972 och snart sommarlov tänker jag hastigt, när jag för allra första gången får höra Ted Gärdestad på radion i köket. Han sjunger ”Snurra du min värld” och jag blir omedelbart förtrollad av de suggestiva gitarrackorden, den aningen vemodiga melodin och Teds ljusa, friska röst. Blixtsnabbt blir han min stora idol. Jag blir helt uppslukad av den värld av blåa vikar, brunbrända flickben och försiktiga leenden som kommer till uttryck i Kenneth Gärdestads texter. Texter som också kryddas med existentiella tankar om vår värld, och med känsliga skildringar av kärlekens böljande landskap av hisnande lycka och smärtsamma nederlag. Ted är inte bara en fantastisk låtskrivare och sångare. Lika mycket är han – precis som sin bror Kenneth – en känslig, begåvad och godhjärtad kille som verkar göra allt för att behandla sin värld väl. I den här boken försöker jag dela med mig av min fascination för Ted och Kenneth Gärdestads musik. Här finns bland annat spännande texttolkningar, en presentation av ”Gärdestadeologin”, intervjuer med ”Harpo” och några andra musiker runt Ted, mer om Kenneth Gärdestad, hur Teds och hans låtar kom till, fotografier, originaltexter och lite kuriosa.
Läs mer om Vad sjunger Ted Gärdestad om?