Gudhems kloster var ett av ganska många svenska cistercienskloster. Det har brukat dateras till 1161. På denna plats levde nunnor de gudsvigdas liv i bön och arbete. Klosterrösrelsen har som kanske inget annat påverkat Sverige och svensk historia. Genom kyrkans etablering i Sverige bands detta område samman med den övriga kontinenten inte bara organisatoriskt utan …
Matthias Hafenreffer (1561 – 1619) var från 1592 professor i Tübingen både i teologiska ämnen och i matematik. Han hörde till den würtembergska traditionen som både före och efter honom haft ett särskilt stort inflytande på svensk teologi och fromhetstradition med namn som Johann Albrecht Bengel och Magnus Friedrich Roos. En förkortad version av Hafenreffers …
Mariestads lagbok från år 1597 är unik. Bara från fyra svenska städer finns det handskrivna lagböcker bevarade. Handskriften återfinns idag på Kungliga biblioteket. En viss proveniens kan spåras av den på pärmen nästan bortnötta texten ”Mariestadtz Lagh book ANNO 1597” där också en av ägarna har präglat sitt namn: Leonard Rääf. På främre pärmens insida …
Mariestads lagbok 1597 Läs mer »
Psalmboken räknas till ”folkböckerna”. Reformationen gjorde församlingssången populär och bara några få år efter det att de första tyska psalmböckerna publicerats utkom kring år 1530 också i Sverige tryck med andliga sånger och visor. Sedan 1500-talets mitt går dessa verk under beteckningen Then Swenska Psalmeboken. Nya utgåvor trycktes med jämna mellanrum och psalmbeståndet växte med …
Then swenska psalmeboken 1582 Läs mer »
Under nio sekler har Varhems klosterkyrka varit ett riktmärke för människor. Först för munkarna som i det helgade kyrkorummet mötte Gud. Här firades gudstjänster – många per dag – och vid altaret blev Kristus närvarande i bröd och vin. Under många hundra år var kyrkan ett andligt hem för dessa cisterciensmunkar. Som för så många …
Ora et Labora : Varnhems klosterkyrka under nio sekler Läs mer »
Jesper Swedbergs Swensk Ordabok är den första någorlunda fullständiga förteckningen över svenskan ordförråd uppställt alfabetiskt och efter tidens sed förklarat på latin. Författaren fick aldrig se sitt käraste verk i tryck. Men nu ges ordboken ut med inledning och olika bruksanvisningar efter nästan 300 år. Den kortvariga stormakten Sverige behövde olika rikslikare att rätta sig …
I Stockholm utgavs under Johan III:s tid en katolsk katekes på svenska tryckt 1579/1580. Jesuiten Petrus Canisius en av 1500-talets mest betydande katolska lärare och predikanter är dess författare. Katolikernas lilla katekes kom ut på svenska drygt tio år efter översättningen av Luthers Lilla katekes (1567) och kan ses som en motreformatorisk skrift. Men den …
Petrus Canisius – Katolikernas lilla katekes Läs mer »
Fornsvenska legendariet. Utgåva och översättning behandlar en fornsvensk bearbetning av en av senmedeltidens mest populära och spridda hagiografiska texter Jacobus de Voragine’s Legenda aurea troligen tillkommen på 1260-talet i Genua. Den fornsvenska bearbetningen eller översättningen det Fornsvenska legendariet tillkom kort tid därefter mest sannolikt i slutet av 1200-talet. Vem översättaren var vet man inte med …
Fornsvenska legendariet Läs mer »
1408 utkom den vid universitetet i Paris verksamme teologen Jean Gerson (1363 -1429) med verket Opusculum tripartitum de preceptis decalogi, de confessione et de arte moriendi. Både verket som helhet och den sista delen, De arte moriendi, som självständig skrift, fick stor spridning. Delen om dödsberedelse bearbetades och översattes till svenska av ärkedjäknen Ericus Nicolai …
Din egen Anne-Margrethe – så avslutade Anne-Margrethe Murray sina brev. Genom dessa träder nu en kvinnas livsberättelse och en svun- nen värld fram på nytt. Författarna är barnbarn till Anne-Margrethe: Margareta Murray-Nyman, tidigare chefredaktör för Katolskt magasin, och Bertil Murray, präst och författare.Anne-Margrethe Murray hade sina släktrötter i Västergötland, född i Fristad och uppvuxen i …
Din egen Anne-Margrethe Läs mer »
2008 utkom Mellan liljan och sjöbladet 1:1, en genealogisk/ historisk utredning över Västergötlands gamla släkter. 2009 utgavs register, källförteckning, kartor och släkttabeller i en särskild volym, 1:2. Utgångspunkt är Gärdhems gamla kyrkoruin där på en liljesten avbildas en magnifik lilja. Denna heraldiska lilja tillsammans med det heraldiska sjöbladet är gemensamma nämnare för många av de …
Mellan liljan och sjöbladet 2:1 Läs mer »
