Skillinge ett litet samhälle på den skånska ostkusten var under den sena segelfartygsepoken en av Sveriges mest betydande sjöfartsmetropoler. Mer än 300 fartyg huvudsakligen seglare får sin ofta dramatiska historia presenterad. Visa pris
Båtdokgruppen
Skeppsbyggnadskonstens teknologi
Ett nytryck av Olof Hasslöfs arbete ’Huvudlinjer i skeppsbyggandskonstens teknologi’ från 1970. Här presenterar författaren för en bredare publik på ett enkelt och övergripande sätt uppdelningen av skeppsbyggnadskonsten i skal- respektive skelettbyggnadsteknik. Tankegångarna terminologin och uppdelningen har blivit normgivande för många av de nu aktiva forskarna och mycket av den moderna litteraturen i ämnet hänvisar …
Skeppsbyggnadskonstens teknologi Läs mer »
Stora Härmanö
Stora Hermanö ligger i yttersta havsbandet väster om Orust. Mot havet visar ön ett kargt klipplandskap av gnejs och diabasstråk. På åsarna dominerar ljunghedar och hällmarker men i öster i lä för de salta västvindarna möter leende åkerlyckor och strandängar med frikostig blomsterprakt där generationer av kustbönder ända från medeltiden brukat sin mark. Idag är …
Livets och dödens labyrint
GUM och den medeltida sandstensindustrin på Kinnekulle
Västergötland intar en central plats i den svenska historien. Åtskilligt av denna har tidigare undersökts såväl ur historiskt som konstvetenskapligt och arkeologiskt perspektiv.Den omfattande sandstensbrytningen på Kinnekulle under medeltiden kan närmast kallas industriell. Stenbrytningen var av avgörande betydelse för byggnationen av både kyrkor och och borgar. Trots detta så har ämnet inte tidigare varit föremål …
GUM och den medeltida sandstensindustrin på Kinnekulle Läs mer »
Båtar i Dalsland
Båtdokgruppen har under åren 1985 noggrannt undersökt och dokumenterat det dalsländska bruksbåtsbeståndet. Arbetet har utförts av Peter Skanse Bertil Andersson och Staffan Claesson i nära samarbete med Lidköpings Hantverks och Sjöfartsmuseum.Boken ingår i serie ’Båtar i Sverige’ och innehåller uppmätningsritningar foton teckningar och en beskrivande text. Totalt har 15 bruksbåtar uppmätts. De utgör tillsammans ett …
’Silla kommer silla kommer!’ : om sillperioder och fiske vid Tjörns kust under 1700-talet och 1800-talet
Sillen har genom historien uppträtt periodvis längs den bohuslänska kusten. Framförallt under de två senaste sillperioderna ökade skärgårdens folkmängd dramatiskt.Kapital investerades i betydande omfattning huvudsakligen av personer från städerna i såväl salterier som trankokerier. Den ekonomiska utvecklingen gynnade istor utsträckning hela skärgårdens befolkning. Välstånd skapades.När sillperioderna sedan tog slut vände den ekonomiska situationen snabbt. De …
Att färdas i gamla tider
Författaren är professor emeritus i maritim arkeologi vid NTNU i Trondheim född 1945. Han har arbetat med inventering och forskning över i stort sett hela Sverige och andra delar av Norden och haft akademisk undervisning i de större nordiska länderna.Bland hans tidigare böcker finns sådana om sydsamisk kultur samiska båtar det maritima kulturlandskapet muntlig tradition …
Att färdas i gamla tider Läs mer »
Torsösnipan
Båtbyggare i sydskåne
Den fiskebåt som sedan ett hundratal år tillbaka bygts i södra Skåne från Limhamn till Smygehuk skiljer sig ganska mycket från båtarna i övriga Sverige. Den runda och i vissa fall starkt tillbakalutade förstäven var karaktäristisk för de flesta båtar som byggdes på den nämnda kuststräckan.Gösta Göransson som sedan barnsben tillbringat mycken tid i sin …
Båtbyggare i sydskåne Läs mer »
Sölvesborgs varvs historia 1891-1981
Hagar på Tjörn
Ängel med bockfot
Riggbyggarna
Sydsamer – från Bottenhavet till Atlanten
Verket är närmast en klassiker inom sitt område, ursprungligen utgivet 1986, som Samer nolaskogs, då bland annat kallat ’en forskarbragd’ (Phebe Fjellström), inte minst för sin nyupptäckt av de sydligaste skogssamerna. Unik är också täckningen av de samiska folkgrupperna inom ett sammanhängande område från Atlanten till Bottenhavet. Boken har länge varit slutsåld och efterfrågad och …
Sydsamer – från Bottenhavet till Atlanten Läs mer »
Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken
Varifrån kommer stjärnorna och stjärnbildernas namn?Några är nordiska, t.ex. Karlavagnen, några är latin, t.ex. Capella, andra är arabiska, t.ex. Vega. Bra många är grekiska. Många stjärnbilder med grekiska namn har samtidigt namn efter grekiska gudar och gudinnor. Den grekiska gudasagan utspelar sig på natte. Alla stjärnor utom Polstjärnan rör sig. De kommer upp ur horisonten. …
Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken Läs mer »