Den första delen av boken om Roknäs publicerades 2007 på eget förlag. Idén till en historik hade framförts redan 1982 vid ett möte med byamännen. Arbetet bedrevs som en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi och stöttades av bland andra Roknäs bysamfällighet. Ett tiotal lokalhistoriskt intresserade deltog. Boken omfattar den äldre historien från yngre stenålder till 1800-talets mitt. Några tematiska längdsnitt om bland annat kolonisation och nybyggen, soldatlivet, byns fäbodar och ortnamn kompletterar bilden av byns förhistoria och senare utveckling.En bärande tanke har varit att försöka sätta in den lokala historien i de större sammanhang där den hört hemma. Samma upplägg har fått prägla Roknäs – mitt i Pitebygden II som skildrar den dynamiska perioden från 1850-talet till 1900-talets mitt. Återspeglingar i byn av reformerna inom jordbruket, av industrialiseringen och av handelns expansion utgör röda trådar liksom de sociala förändringarna och demokratins framväxt. I ett viktigt kapitel berättas om emigration och emigranter med rötter i Roknäs. Med mera.I Roknäsbokens förra del kan man läsa om alla de roknäsbor som på ett eller annat sätt medverkat i byaforskningen. I förordet till del II omnämns de som deltagit i slutfasen av det nu färdigställda bokverket. De flesta har kunnat glädjas åt att få uppleva tillkomsten av böckerna från start till mål, alltså från 1982 till 2018. Är detta svenskt rekord i uthållig byaforskning?’Roknäsboken del II ger många intressanta och levande bilder av byn under en hundraårsperiod fram till cirka 1950. Det finns många teman i boken som borde vara utmärkta utgångspunkter för historieundervisningen i skolan. I närmare 40 korta kapitel skildras utvecklingen i byn inom en rad områden. Ett tema är jord- och skogsbruket i Roknäs. Jordbruket har varit centralt för utvecklingen av byn. Man får som läsare följa diskussionerna i byastämman om jordens omfördelning i samband med laga skiftet i slutet av 1800-talet. Jordägarna insåg också tidigt behovet av förändringar ar jordbruket och många av de nya jordbruksmetoderna och maskinparken slog ofta igenom väldigt tidigt i Roknäs. Nyodlingar och utdikning lade nya marker under plogen och den första traktorn kom till Roknäs redan på 1920-talet. Jordägarna i byn har försökt att klara omställningen på egen hand. En rad föreningar av kooperativ karaktär bildades och en jordbrukskasseförening skapades för att underlätta investeringar. Vid slutpunkten för den andra delen av Roknäsboken, 1950, var åkerarealen och antalet kor som största i byn. Marken sköts fortfarande men inga mjölkkor hålls längre i byn. Hästen har försvunnit och jordbruket har rationaliserats. Den utvecklingen är inte begränsad till Roknäs, den ser vi runt om i den norra delen av landet. En bra bild av jordbrukets utveckling får man i avsnittet ”Hedströms gårdsmuseum” som är värt ett besök./…/Ett av de intressantaste kapitalen i boken har titeln ”En företagsam by” och det kunde ha varit undert
Läs mer om Roknäs : mitt i Pitebygden II
Hitta Historia & Arkeologi även hos:
