Redan under 1800-talet växte det fram forskning inriktad mot det svenska jordbrukets och skogsbrukets behov. Forskningen bedrevs ofta i nära samarbete med eller av näringarna själva till exempel i hushållningssällskapens regi. Under 1900-talet kom dessa lantbruksvetenskaper att alltmer införlivas i en akademisk struktur och kultur. Det var en utveckling som var både önskad och ifrågasatt. Kunskapen kom nu att slitas mellan två olika politik- och intresseområden: mellan jordbruk skogsbruk och efter hand även miljö å ena sidan högre utbildning och forskning å den andra. Vad betydde denna dragkamp för lantbruksvetenskapernas utveckling? Vad hände med de verksamheter som traditionellt motiverats av nytta när de inlemmades i akademins norm- och värdesystem? Dessa frågor ges en insiktsfull och detaljrik skildring i denna bok. Här analyseras bland annat hur skogsforskningen blev vetenskap hur veterinärmedicinen försökte frigöra sig från humanmedicinen hur naturvården inkorporerades i lantbruksvetenskaperna och hur Sveriges lantbruksuniversitet blev en del av biståndspolitiken. Boken ger en ökad förståelse av lantbruksvetenskapernas historiskt unika villkor och verksamheter. Den belyser även aktuella forskningspolitiska frågeställningar inte minst de dilemman som uppstår då akademin möter utomstående intressen. Karl Bruno och Per Lundin är forskare med inriktning på agrar- teknik- och vetenskapshistoria vid KTH respektive Chalmers tekniska högskola båda med ett förflutet vid Sveriges lantbruksuniversitet. Innehåll: Per Lundin & Karl Bruno ’Lantbruk vetenskap och akademisering i 1900-talets Sverige. En inledning’ Jimmy Jönsson ’Skogsbruk och vetenskaplig legitimitet. Gränsdragningsarbete kring skoglig marklära’ Henrik Björck ’Alltför mänskligt. Veterinärhögskolans kamp med och mot humanmedicinen’ Per Lundin ’Kampen om schemat. Småbrukssystemet och agronomutbildningens avakademisering’ Ingemar Pettersson ’Från jord till industri. Statens mejeriförsök och driften mot teknikvetenskaperna’ Gabriel Söderberg ’Objektiv forskning? Statens jordbruksförsöks relation till konstgödselindustrin’ Erland Mårald & Anna Sténs ”Lantbråksuniversitetet’. Om Skogshögskolans utlokalisering till Umeå och dess konsekvenser’ Karl Bruno ’Akademisering med förhinder. Utvecklingsforskning vid SLU:s u-landsavdelning’ Jenny Beckman ’Gröna trianglar och röda listor. ArtDatabanken i naturvårdens organisatoriska landskap’ Anna Tunlid ’Centrum för biologisk mångfald. Utmaningar för en gränsöverskridande organisation’ Thomas Kaiserfeld ’Näringen rationaliseringen och akademiseringen. Avslutande reflektioner’
Läs mer om Önskad och ifrågasatt : lantbruksvetenskapernas akademisering i 1900-talets Sverige
Hitta Historia & Arkeologi även hos:
