Göran Sonnevi ger ut en ny stor diktsamling, Oceanen, som i sin form, sin flödande rikedom och komplexitet anknyter till Mozarts Tredje Hjärna som kom 1996. Han gav senast ut Klangernas bok, 1998. Oceanen är en livsberättelse om en fars plötsliga död, om vänner som gått bort, om det som sker i världen runt omkring oss, men också om naturen och kärleken. Det jag ser är inte livets skörhet Utan dessabsurda avklippande, nästan mitt i en meningDet är den absoluta cesuren Lika stor förvarje Det finns ingen hierarki, ingen skillnad Detta är tiden Den kontinuerliga integrationenav döden Det som sedan finns är alltidlivet Så länge någon lever Kanske också där-efter Om det kan vi ingenting veta Vad vet jag om livet, döden Det kan man fråga Men jag fåroupphörligt svaret Det är det som ärmysteriet Jag ser en människa dö En av vännerna Det är förödelsens stund Det ärfullkomligt klart Och sedan inte meraJag är hos de levande I kärlekens existens
Hitta Skönlitteratur även hos:
