Romantikens dikt hade gjort musiken till sin förebild: den var andens och känslans främsta uttryck en universell konstart som samtidigt i allt högre grad kom att förkroppsligas av ett antal tyska och österrikiska tonsättare. När det borgerliga samhället kastades in i moderniteten och dess katastrofer tycktes de värden som musiken representerat omöjliga att vidmakthålla. Ändå levde förhållandet vidare: dikten fortsatte att söka sig till musiken både som poetiskt motiv och som konkret klingande omgivning. Men vad betydde musiken för den tyskspråkiga poesin? I Mörkerstråk närmar sig Axel Englund denna fråga genom fyra av förra seklets mest framstående lyriker: Rainer Maria Rilke Nelly Sachs Paul Celan och Ingeborg Bachmann.
Läs mer om Mörkerstråk : lyrik och musik i det tyska nittonhundratalets skugga
Hitta Konst & Musik även hos:
