Det är 1700-tal i en liten timrad stuga i storskogen vid Rökåns strand i Västerbottens inland. I en gungstol framför den öppna spisen sitter en man och skriver; det är landsändans förste självutnämnde reporter – författaren – . Det ger honom den unika chansen att 300 år senare fästa på pränt det som inte fick glömmas: hans kärlek och förundran inför den lilla människans storhet till ekorren på nävertaket stubben vid åstranden mödans näverskor på stigen mellan skogens gläntor där de små men stora människorna i skymundan levde sina liv vid sidan av den stora världens likgiltighet. Men inte riktigt inte ännu! Där satt han fortfarande reportern i solskenet på sin tänkarstubbe! Där fäste han på pränt gläntornas nyfödda och döda missväxtår kamp för tillvaron glädjeämnen möda och hemvävd lycka. Och så plötsligt mitt i torftigheten och överflödet Franska revolutionen – och Gustaf den tredje skjuten! Och idag 2019 sitter han där fortfarande reportern och lyssnar till samma Rökå som då. Den kan berätta stora ting – nästan tidlösa – för den som vill lyssna. Författarens kärlek till ån bygden och dess människor går som ett stilla vemodigt porlande genom berättelsen. Inte en enda är glömd!
Läs mer om Min resa genom historien