Det är 1997 och jag sitter här på stenen vid sommarstugan, där gräsmattan tar slut och den vilda ängen börjar. Ser ner över sjön och tänker på det som hände den där sommaren. Sommaren när mamma dog och allt förändrades. Men det finns en närvaro so…
Läs mer om Mia Abramsson Låt mig aldrig mer höra fågelsång