I Mamsell Henrika lyfter Louise Lindblom den sällsamma historien om Henrika Widmark en ogift kvinna från Ljusdal som genom resor i Europa salonger och styrelserum i Stockholm och Helsingborg verkade under kvinnorörelsen mellan 1848-1920. Barnböcker och sångtexter skrev hon samt verser till stora jubileum. Louise Lindblom har genom arkivmaterial funnit berättelsen om Henrika Widmark och vävt samman den med de samhällsförändringar som Sverige genomgick åren 1848 – 1920. Henrikas texter finns återgivna i boken likaså brev husritningar och foton från privata album. Henrika Widmark satt både i Nya Iduns samt i Handarbetets Vänners styrelse under många år. Hon var medlem samt gav ett stort arv till Fredrika Bremer Förbundet. Det blev sedan en fond för flickors utbildning inom trädgård och lantbruk. Det fanns ett stort intresse för formgivning och under den tid kurbaden var på modet bosatte sig Henrika på västkusten. I Lysekil byggde hon en sommarvilla och senare herrgården Lingatan med tillhörande mark. Där kom hon framgångsrikt driva sitt lantbruk medan hon fortsatte skriva lyrik och texter till stora jubileum vissa tonsatta av den svenska kompositören Helena Munktell. Båda Henrikas hus var ritade av välkända arkitekter Gula villan av Hjalmar Cornilsen och Lingatan är ett hittills okänt verk av Lars Israel Wahlman. Boken tar läsaren på en resa från kungliga salonger kvinnokamps-möten till västkustens varma granitklipporna där persikoträd doftade i Henrikas trädgård. För första gången får läsaren ta del av Henrikas Widmarks liv och verk. Hon var en de kvinnor som arbetade aktivt under första vågens kvinnorörelse men vars minne bleknat bort under historiens gång. Nu får hennes berättelse ge sken åt den tid som pendlade mellan det gamla Sverige och den nya moderna tid som väntade.
Läs mer om Mamsell Henrika : en biografi