Krampen : ryssläger i Sverige under andra världskriget

Krampen : ryssläger i Sverige under andra världskriget

Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Vad var ett ryssläger? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? Under andra världskriget flydde tusentals människor från krigets Europa till det neutrala Sverige. Bland dem fanns sovjetiska militärer. De hade rymt från tyska fångläger i Norge och Finland där de utnyttjats som slavarbetare för att bygga anläggningar, vägar och järnvägar. När de kom till Sverige placerades de i förläggningar, till stora delar styrda av sovjetmakten. De kallades ryssläger och betraktades till och med som sovjetiska områden. Det största av dem fanns i Krampen utanför Skinnskatteberg. Stalin ansåg att dessa sovjetiska militärer var förrädare och ville straffa dem med nya arbetsläger eller döden. Ändå utlämnade Sverige 2500 av flyktingarna till Sovjetunionen, en historia som länge tystats ner. Västmanlands läns museum och journalisten Hans Lundgren har i många år sökt och samlat minnen och fakta om dessa läger och människor. Boken bygger även på minneanteckningar från en av de sovjetryska soldaterna, Anatolij Emets.

Läs mer om Krampen : ryssläger i Sverige under andra världskriget

Krampen : ryssläger i Sverige under andra världskriget

Historia & Arkeologi

Hitta Historia & Arkeologi även hos:





Rulla till toppen