KAN MAN LEVA på en ödegård? Uppenbarligen har man inte kunnat det eftersom flera medeltida gårdar efter pesten och den medeltida agrarkrisen förblev öde. Svaret på frågan är avhängigt inte bara arealer, klimat och jordar utan i lika stor utsträckning sociala förhållanden och odlingssystem. Den kan alltså omformuleras till: På vilka villkor kan en given yta tjäna som underlag för ett hushåll?Detta var utgångspunkten för en detaljerad undersökning av en medeltida godsdomän 15 km nordost om Eksjö som utfördes på 1990-talet av en tvärvetenskaplig grupp bestående av arkeologer, historiker, kulturgeografer och kvartärbiologer. Med hjälp av äldre kartmaterial, historiska dokument och omfattande fältundersökningar lyckades man hitta tre tidigare inte kända med eltida ödegårdar, kartlade deras åkermark och gjorde arkeologiska utgrävningar av bebyggelse och åkermark. Genom en utförlig historisk analys sätts dessa huvudgårdar och landbogårdar in i sitt sociala sammanhang. Det är i analysen av de samhälleliga beroendeförhållandena som rubrikens fråga far sitt svar.HANS ANDERSSON är professor emeritus i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet och MATS WIDGREN är professor emeritus i geografi, särskilt kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Hitta Historia & Arkeologi även hos:
