Fri oberoende journalistik är en av grunderna i en demokrati. Och Sverige var först i världen med att lagstifta om tryckfrihet och yttrandefrihet redan år 1766. Men då hade lagstiftaren knappast kunnat föreställa sig vår digitala globala och mediala tid. I dag när journalistiken publiceras i olika former och på olika plattformar har det juridiska perspektivet blivit mer komplicerat. Yttranden behandlas olika beroende på om de gjorts i tryckt form eller på andra sätt. Många hänvisar till yttrandefriheten som en form av vapensköld oaktat vad som skrivs eller sägs. Men något sådant skydd finns inte. Rättigheten är inte absolut och med rättighet följer ansvar. Kunskapen om lagarna och pressetiken är därför viktigare än någonsin och extra viktig i en bransch som utsätts för hårt tryck. Jeanette Gustafsdotter är vd på TU Medier i Sverige. Hon har en jur. kand. med specialisering på medie- och immaterialrätt från Uppsala universitet och en journalistexamen från JMK vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Utgiven i samarbete med Medieinstitutet Fojo
Läs mer om Journalistikens lagar : om medierätt etik och att hitta fakta
Hitta Samhälle & Politik även hos:
