Karl Daniel Törnkvist debuterar med en kompromisslös diktsamling. vilka var vi? Som vårdar ingen som förblir ingen Allt som sjunker till vardag till mänskligt golv allt som sägs det avskurna som sprattlar i det som sägs ingen annan stans var kom det ifrån? aldrig någonstans bara så avskuret mycket här så djupt ohörda talar vi vidare in i det ohörda ogråtna Rösterna i Himlen sjunger en sorgesång om arbete och omvårdnad slitgöra som ärvts ner genom generationer. Kroppens nednötande som ger inre kontaktlöshet slutenhet. Men kören sjunger också om det som återstår. Livskraften som gång på gång sviks men förblir. Sorgesången blir till en kampsång hörd genom väggar av år decennier kanske mer men som om det gällde en brusten röst i lägenheten intill.
Hitta Skönlitteratur även hos:
