Så länge jag kan minnas har jag haft känslan av att det vilar något hemligt och heligt över rummen när de lämnats åt sig själva över dagen medan jag är hemifrån. En skygg generös och osynlig närvaro som i bästa fall kan dröja sig kvar när jag kommit hem.För att få ta del av dess gåvor gäller det att gå varligt fram. Små rörelser. Tystnad. Förutsättningen är att man är själv ensam. Och att man trivs med det. Hemrum är rotad i denna typ av bejakad ensamhet det är ur dess jord som orden och bilderna spirar. På engelska talar man om solitude och skiljer detta från loneliness den negativa ensamheten.Bakgrundsfonden utgörs av en mörk skavande samtidskänsla som står i kontrast till en fördjupad hemkomst till de egna välkomnande rummen; inre och yttre i nuet och i det förgångna. Poesin är ett av många hemrum. Jag tänker mig dikten som en ljusväg. Eller som staplad lovsångsved.
Relaterade produkter
Revel
I debutdiktsamlingen Sekvensen om pappersblomman strävade Christer Boberg efter att…
Damernas paradis
Klassikern bakom succéserien! Följ den spännande vardagen i 1800-talets Paris…
Kungens lilla piga
Peggy Lindström – Kungens lilla piga – arbetar på Husgerådskammaren…
Älskad aldrig glömd/Där kärleken finns
Älskad aldrig glömd Trots framgång och rikedom har Luc Cavallo…
Äventyret med julpuddingen
Trots att blotta tanken på den engelska landsbygden vintertid fick…
Och dagarna är som små sekler
Göran Greider har under tretton år delat sin tid mellan…
Piller transplantationer och säkerhetsnålar
Ett liv en klassresa en rörelse en global läkemedelsindustri och…
Kvinnan i förrådet
Del 2: Torbjörn Frisk. Polisinspektör Torbjörn Frisk är i Kalmar…
Bakom masken
Fjorton författare vars gemensamma nämnare är deras medlemskap i Facebookgruppen…
En kvinna att räkna med/Trassliga löften
En kvinna att räkna med Gage Campbell har arbetat sig…
Knallhatten – Det väschta odjur som nånsin levat
Knallhatten eller ”Li’l Abner” som den hette i original kom…