Rätten till religions- och samvetsfrihet har av Europadomstolen beskrivits som en av grunderna i ett demokratiskt samhälle, men hur långt sträcker sig egentligen denna rätt för hälso- och sjukvårdspersonal? Har läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal rätt att få agera i enlighet med sin religion eller tro, och i så fall under vilka förutsättningar? Får exempelvis en läkare vägra att följa ett visst föreskrivet handlingssätt eller att utföra vård och behandling som strider mot dennes religion eller tro? Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårdspersonal att i sin yrkesutövning handla i enlighet med sin religion eller tro utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten, och utifrån de krav som ställs på god vård. En central fråga som diskuteras är vilket skydd religions- och samvetsfriheten ger personal som av religiösa och moraliska skäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. En förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha rätt att utöva sin religion eller tro enligt Europakonventionen, är att det inte finns några motstående skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning av en sådan rätt. Frågan är om och på vilket sätt det är möjligt att tillgodose personalens religiöst grundande önskemål, och samtidigt säkerställa de krav som ställs på god vård och internationella åtaganden såsom rätten till hälsa. I avhandlingen analyseras även vilket skydd diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering ger personal som av samvetsskäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. Dessutom diskuteras arbetsgivarens ansvar att motverka diskriminering som har samband med arbetstagares och arbetssökandes övertygelse. Utöver detta studeras även vilka överväganden som gjorts när olika former av samvetsgrundad vägran, såsom vårdvägran och värnpliktsvägran, behandlats av den svenska lagstiftaren och Europadomstolen. Kavot Zillén är verksam vid juridiska fakulteten i Uppsala och undervisar på juristprogrammet i allmän förvaltningsrätt, samt i fördjupningskurserna Medical Law och socialrätt. Hon är kursansvarig lärare för en kurs om religionsfrihet i sekulära och religiösa kulturer vid teologiska fakulteten och föreläser om medicinsk rätt vid medicinska fakulten i Uppsala. Hon är dessutom ansvarig för en sommarkurs om Comparative Human Rights and Health som årligen hålls vid Yale University i USA. Kavot har tidigare arbetat med medicinrättsliga frågor vid hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och är för närvarande tjänstledig från Inspektionen för vård och omsorg.
Läs mer om Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet
Hitta Juridik även hos:
