Här har jag skrivit en bok som jag länge har letat efter. Det händer att jag pratar med kollegor, släkt och vänner om arv och DNA. Ofta hopar sig frågetecknen. Många kan tycka att det verkar svårt men jag menar att det går att förstå. Människocellen och arvet fungerar ganska logiskt och idag vet vi hur det hela hänger ihop. Här har jag samlat grundläggande fakta som vi kan använda som utgångspunkt i fortsatta diskussioner om hur kunskapenom DNA påverkar vår framtid. I boken går jag igenom de tekniska detaljerna så att vi ska kunna koncentrera oss på konsekvenserna. Vad kan vi ta reda på med hjälp av DNA och vad är påhitt? När kan vi lita på DNA och när hänvisas till DNA för att misstolka fakta? Detta är frågor vi alla bör fundera över nu när kunskapen börjar bli allmängiltig. Jag vill att boken ska vara en uppslagsbok där du kan hitta svar på direkta frågor, men den ska även väcka tankar och funderingar kring arvsmassan. Vad berättar min DNA-sekvens om mig och min släkt? Vad betyder det för hur vi umgås med varandra? Kommer kännedomom arvsmassan att öka eller minska jämlikheten? Texten har skrivits så att alla intresserade ska kunna läsa och förstå. Jag har försökt beskriva hur cellen och DNA fungerar med ett vardagligt språk. I faktarutor tar jag uppmer om hur gener och mutationer kan påverka våra egenskaper och hur olika genetiska analyser genomförs. Därför bör boken kunna ge en grund för alla intresserade, samtidigt som den kan bidra med detaljer även för den som sysslat med DNA en tid. En riklig notförteckning och referenslista ger dessutom alla intresserade en möjlighet att ytterligare fördjupa sig i specifika frågor – alltifrån arv, kriminalteknik och sjukdomsrisker till försäkringsfrågor och lagstiftning. Diskussionen kan börja. Rikard Erlandsson Rikard Erlandsson, doktor i medicinsk vetenskap, har sysslat med DNA i 30 år. Han var med och startade den första institutionen för klinisk DNA-sekvenseringi Sverige 2013. Rikard har arbetat med forskning på Karolinska Institutet (KI, Solna), University of California i San Diego (UCSD), Ludwig Maximilian Universität (LMU, München),Kungliga Tekniska Högskolan (KTH, Stockholm) och Center for Integrative Bioinformatics Vienna (CIBIV, Wien). Han deltog i kartläggningen av människans arvsmassa och intresserade sig för människans kromosom 3. Rikard har publicerat ett tjugotal vetenskapliga artiklar och deponerat tusentals DNA-sekvenser i Genbank.
Läs mer om DNA : kunskapens källa
Hitta Naturvetenskap & teknik även hos:
