Hur fungerar demokratin idag och hur kan den bli bättre i framtiden? Hur kommer det sig att övertygade demokrater är oeniga om hur det goda styrelseskicket skall utformas? Fungerar verkligen alla de olika recept och förslag om hur demokratin skall vitaliseras och förstärkas som cirkulerar i debatten? Leder verkligen de föreslagna medlen till de uppställda målen? Och tänk om olika goda värden och önsketillstånd som till exempel politisk jämlikhet, politiskt deltagande och folkviljans förverkligande står i konflikt med eller till och med motverkar varandra? I antologin Demokratins mekanismer diskuteras och problematiseras frågor och problem med hjälp av tre idealtypiska föreställningar om det demokratiska styrelseskicket: valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Hur fungerar de politiska valen när det gäller löfteshållande och möjligheter till ansvarsutkrävande? Leder det politiska deltagandet vid sidan av valen verkligen till mer ogennyttiga och ansvarskännande medborgare? Kan man verkligen prata sig fram till goda demokratiska beslut som alla i slutändan tjänar på? Bokens medförfattare är verksamma vid de statsvetenskapliga institutionerna i Göteborg och Uppsala, vid de psykologiska institutionerna i Lund och Stockholm och vid Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) i Göteborg. Demokratins mekanismer är den första i en serie böcker från ett stort, ämnesövergripande forskningsprogram med samma namn. Forskningsprogrammet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Kulturvetenskapliga donationen.
Läs mer om Demokratins mekanismer
Hitta Samhälle & Politik även hos: