När journalisten Klaus Wivel i ett öppet brev till den danska utrikesministern frågar vad regeringen tänker göra åt fördrivningen av de kristna i Mellanöstern får han inget svar. Med frågan hängande i luften beger han sig därför till Västbanken, Gaza, Egypten, Libanon och Irak för att genom egna iakttagelser förstå vad en av vår tids mest allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter handlar om. Där möter han kuvade människor under stor press från den muslimska omgivningen. Präster vars kyrkor bränts men som vägrar låta sig knäckas. Föräldrar som förlorat sina barn. Familjer utslängda ur sina egna hem. Invånare som känner sig som främlingar i sitt eget land och längtar bort. Och dessutom en rad välmenande västerlänningar, som med lika delar dåligt samvete över kolonialtidens brott och stora förhoppningar om arabiska vårkänslor, förnekar alla problem. I De sista kristna berättar Klaus Wivel historien om vår tids paria, de kristna i Mellanöstern. Där innebär en tilltagande islamism, gamla stridigheter, religiösa oenigheter, territoriala konflikter och ständig misstro att hundratusentals människor under de senaste årtiondena har blivit förtryckta, trakasserade, förföljda och fördrivna. De sista kristna är deras berättelse. ’Berörande, gripande, skrämmande’ – Svenska Dagbladet Klaus Wivel (f 1971) är Mellanösternkännare, tidigare litteraturredaktör, författare och Weekendavisens USA-korrespondent.
Läs mer om De sista kristna – berättelsen om de förföljda, de som flytt och de som vägrar ge upp