Motvilligt låter sig Mikael Wennerholm intervjuas om sin framgång i reklamvärlden. Då anar han inte att det kommer att öppna en dörr till helvetet. Det helvete han flydde från som femtonåring. Bilderna av Christine har aldrig försvunnit helt. Inte heller stanken eller avgrundsvrålet. Allt finns fortfarande där – i hans undermedvetna. Det han försökt tränga …
Så ta nu mina händer Läs mer »