Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet. Med Antikt ideal (1909) lämnar Ekelund diktenför essäistiken och aforistiken. Han argumenterarpå olika sätt för antikens storhet inte minst i motsats till senare tiders melankoliska översvallanderomantik och till kristendomen. Språket som flyter ur hans penna har en poetisk grundton även om formen är prosa. Essäerna kan på ett ytligt plan uppfattas som enform av recensioner men det framgår att Ekelundtalar i egen sak när han närmar sig olika för-fattare såsom Tegnér Goethe och Nietzsche.
Hitta Skönlitteratur även hos:
