’Ur många synvinklar är Gåvan aktuell också idag … Gåvan är inte bara en komparativ analys av arkaiska samhällen. Den föreslår också en analys av utveckling. Gåvoinstitutionen har utvecklats från totala prestationer mellan samhällen eller delar av samhällen över kontraktliknande förhållanden, som ännu inte har alienerande karaktär, till enskilda kontrakt i ett köpslående samhälle, där individen är helt alienerad från varan. Mauss förutser också och identifierar tidiga drag i samhället med återförsäkrade kontrakt. Denna utvecklingstanke ger möjligheter till uppslag för studier av så kallade biståndsinsatser i utvecklings-länder. . . . SIDAs verksamhet kan då analyseras i termer av potlatch. Genom att SIDAs tjänstemän förmedlar gåvor i en utsträckning, som värdlandets representanter inte kan återgälda, får givarlandets representanter, och med dem givarlandet, hög status. Detta sätt att förvärva status är troligen mer effektivt än genom militära aktioner. Gåvorna kommer att informera om vår kulturs överlägsenhet på ett mer effektivt sätt än annan indoktrinering …Det finns tendenser i vårt samhälle att försöka begränsa verkan av gåvans tre huvudnormer: Det är din plikt att ta emot erbjudna gåvor (varor). Det är din plikt att ge gengavor (betala varor) och det är din plikt att erbjuda gåvor. Lagen som reglerar försäljning i hemmen är ett sådant exempel. Mauss ställer ett mer djupgående problem. Mot det verkar inte lagstiftningen vara någon utväg . . .’ (Bo G. Eriksson i Förordet).
Hitta Historia & Arkeologi även hos: