Hon noterade tiden som gick, hon sade att hon fortsatte att räkna åren, årstiderna och alla dagarna när hon väntade, inte gjorde annat än väntade … ’ En gammal kvinna sitter på en stol i en park. Parken hör till ett mentalsjukhus nära den sydfranska staden Avignon. Hon väntar. Det har hon gjort i trettio år. Mannen hon väntar på är brodern, poeten, författaren och diplomaten Paul Claudel. Hon är Camille, den lysande skulptören, en gång elev, medarbetare och älskarinna till den store mästaren Auguste Rodin. Utifrån Camille Claudels (1864-1943) tragiska öde har den franska författarinnan Michèle Desbordes (1940-2006) skapat en oförglömlig roman. ’Jag vet inte riktigt hur jag ska göra den här boken rättvisa. Det är helt enkelt lysande i sin speciella form. Den poetiska prosan får texten att sjunga. (…) Jag hade inte väntat mig att bli förstummad. Romanen är genial.’ Arbetarbladet ’det är en bok av tidlös karaktär, smärtsamt vackert berättad av Desbordes (…) Den blå klänningen är andlöst berättad, som i ett enda tankeflöde. Desbordes rör sig sömlöst mellan den utomstående forskarens blick och Camilles och Pauls inre. Översättaren Ragna Essén visar än en gång sin fantastiska förmåga att fånga upp rytmen i språket så att man får känslan att texten andas i samma takt på svenska som på franska.’ Upsala Nya Tidning ’Precis som i En begäran lyckas Desbordes att på liten yta teckna konturerna av ett helt liv, genom att med små, poetiska medel låta det närvarande landskapet inrymma det förflutnas dramatik. Det är ganska mästerligt.’ Svenska Dagbladet
Hitta Skönlitteratur även hos:
