I Den fullbordade livscykeln blickar Erik H Erikson tillbaka på sin berömda psykosociala utvecklingsteori. Människans psykiska utveckling fortgår i åtta olika stadier livet igenom, enligt Erikson. Han betraktar här, 80 år gammal, sin tankebyggnad utifrån den sista livsfasen där han själv befinner sig – vishetens, förtvivlans och försoningens fas. Boken ger en sammanfattning av hans teorier och ett koncentrat av hans livsvisdom. I ljuset av den sista perioden i livet får Eriksons framställning en djupt existentiell prägel. Han uppehåller sig bl a vid ritualiseringen i samspelet mellan människor och det upplyftande mötet med ’den andre’, vilket håller hoppet vid liv och kan ge näring åt tron på någonting bortom den fullbordade livscykeln. I ett tillägg i denna utgåva inför Joan Erikson, hans hustru och samarbetspartner i över 60 år, ett nionde stadium, åldrandet i 80-90-årsåldern. Själv över 90 lägger hon vidare ett samhälleligt-kulturellt perspektiv på åldrandet och tar slutligen upp begreppet gerotranscendens, tendensen att gamla människor löser upp tids-rumsperspektivet på ett sätt som inte sällan vidgar det och möjliggör en fördjupad andlighet. Fackgranskning och förord av Björn Wrangsjö. Översättning Margareta Wentz Edgardh Boken ingår i serien Natur och Kulturs psykologiklassiker . Erik Homburger Erikson (1902–1994) är en av de mest lästa av de moderna psykoanalytiska författarna tack vare sina vida utblickar och sin levande och spirituella stil. Utbildad hos Anna Freud i Wien verkade han i USA som forskare, analytiker och föreläsare.
Läs mer om Den fullbordade livscykeln