2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har i projektet ’Sverige läsers förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok. Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt vad Inger Borgström tillför är att han gestaltar den i sin roman Markurells i Wadköping. I novellen Herr Markurells död finner vi också apokatastasis det vill säga föreställningen om alltings återställelse vilket är en specifik form av fatalism vilken vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och ekonomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst. Determinism fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsakskedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscenser från såväl skönlitteratur filosofisk och psykologisk facklitteratur bibeln tidsanda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determineras framställningen av Bergmans beläsenhet samtid ekonomi och privatliv.
Hitta Litteraturvetenskap även hos:
